Blanka lever på hoppet!
En av de mest dominerande fri-idrottarna på den internationella scenen under de senaste åren är den fantastiska höjdhopperskan Blanka Vlasic. Förra året vann hon 22 av 24 tävlingar och per den 13 februari i år hade hon klarat två meter eller mer i otroliga 40 tävlingar i rad. Men trots sin enorma stabilitet och säkerhet så förlorade hon förra året den viktigaste av tävlingar.
Blanka Vlasic är 25 år och har hållit till i världseliten i höjd sedan 2001 då hon som 17-åring blev sexa i Edmonton-VM. I början av 2000-talet vann hon flera internationella juniormästerskap och lyckades precis som jämngamla Carolina Klüft ta guld i JVM både 2000 och 2002. Blanka OS-debuterade redan som 16-åring i Sydney 2000 och åkte då ut i kvalet. I Aten 2004 slutade hon elva och var storfavorit till guldet i Peking i somras. Hon kom till den kinesiska huvudstaden med 34 raka segrar men trots att hon gjorde en av sina bästa tävlingar i karriären så fick hon nöja sig med silver. Höjdfinalen blev en av de bästa någonsin med fyra tjejer över 2,01,och 1,99 räckte bara till sjätte plats. När ribban höjdes till 2,05 återstod tre tjejer – ryskan Anna Tjitjerova, Tia Hellebaut och Blanka. Tjitjerova rev ut sig och Blanka, som klarat de sju inledande höjderna i första försöket, rev för första gången i tävlingen. När så
Hellebaut tog i första så innebar det ett mycket överraskande guld för belgiskan. För efter att Blanka klarat i andra så blev 2,07 för högt och hon fick nöja sig med silver.
– Det var en stor besvikelse att inte vinna och jag tänker fortfarande på OS-finalen med jämna mellanrum. Men det är sånt som händer och eftersom jag inte hoppade dåligt, tvärtom, så är jag inte alltför ledsen, säger Blanka.
Tia Hellebaut fick till sitt livs tävling och förbättrade sitt årsbästa med fem centimeter och tangerade det högsta hon någonsin hoppat. Att förlora OS-finalen efter att ha vunnit 34 raka tävlingar kan knäcka vem som helst. Men redan fem dagar senare tävlade Blanka i Weltklasse i Zürich och vann på 2,01. Sedan var det dags för säsongens sjätte och sista Golden League-tävling som gick i Bryssel. Blanka och 800 m-löperskan Pamela Jelimo var de enda två som lyckats vinna de fem föregående GL-tävlingarna och det var därmed endast de två som hade chans på förstapriset på 1 miljon dollar. Men Blanka fick nöja sig med andraplatsen igen sedan hon klarat 2,00 i andra försöket. Ariane Friedrich vann på samma höjd tack vare färre rivningar på lägre höjder.
För Blanka blev det alltså fem segrar av sex möjliga i Golden League och hon hade faktiskt samma facit 2007. Då kom hon tvåa i första tävlingen och vann sedan de resterande fem. Men hon har chansen i sommar igen eftersom kvinnlig höjd är Golden League-gren för åttonde året av tolv möjliga. Blanka vann alltså allt utom OS och Golden League i somras och även om det var två av de viktigaste tävlingarna under hela 2008 så var hon odiskutabel världsetta. Hon vann inne-VM i mars och World Athletics Final i september och rankades för andra året i rad som världsetta i höjd av den amerikanska tidningen Track&Field News. Andra året i rad var det också på samma tidnings lista över de tio bästa friidrottstjejerna i världen 2008 oavsett gren. Där röstades Blanka fram till sjundeplatsen efter att ha varit trea 2007.
Stabiliteten och den höga lägstanivån är det som gör Blanka Vlasic unik. Till och med den 13 februari 2009 hade hon gjort 48 tävlingar över två meter. 40 av dem har hon åstadkommit de senaste 19 månaderna och alla är som sagt i svit. Ingen annan höjdhopperska har någonsin visat upp en sådan kontinuitet. Hur är det möjligt?
– Jag har hoppat höjd sedan jag var sju år och stadigt blivit bättre och bättre. Jag ser det som en naturlig utveckling eftersom jag tränat hårt i många år och nu fått vara skadefri en längre tid. Att kontinuerligt hoppa över två meter har varit ett mål, säger Blanka. Hon berömmer sina tränare Bojan Marinovic och pappa Josko Vlasic och menar att de har stor del i hennes framgångar.
– Ja, jag har väldigt bra tränare! Höjd är mitt jobb och jag gillar att tävla. Många tycker att 24 tävlingar på ett år är för mycket, men det tycker inte jag. Det är bland annat genom att tävla mycket som jag kan hålla en hög nivå. Och det är när man har en hög lägstanivå det finns förutsättningar för att kunna hoppa riktigt högt! Och hon tävlar inte bara mycket utan gör också många hopp i varje tävling. Ofta går hon in kring 1,85 och hoppar sedan på varje höjd.
– Jag behöver flera hopp för att hitta rytmen och komma in i tävlingen. Eftersom det inte sliter på mig så är det inget problem. Hon tävlar både utomhus och inomhus men föredrar inte någon säsong före den andra.
– Inomhus störs man aldrig av regn eller låg temperatur men underlaget kan variera en hel del. I Malmö nu senast var banan lagd ovanpå isen vilket inte var optimalt. Inomhussäsongen är också väldigt kort. När man kommit i form så är tävlingarna ofta slut. Utomhus finns det betydligt fler tävlingar, säger Blanka.
Under träningsperioderna vår och höst så hoppar hon höjd en gång i veckan.
– De första veckorna blir det 12 hopp vid varje hoppass och sedan ökar vi på antalet ju närmare säsongen kommer. Som mest blir det 30 hopp. Hon hoppar regelbundet på två meter på träning men det är ganska sällan som ribban ligger kvar.
– Som bäst har jag klarat 2,03 på träning, det var inför OS i Peking i somras. Men det är svårt att tända till när det inte är tävling. För det mesta blir det kring 1,95. Med sina 192 centimeter är Blanka klart längst i världseliten och det är över huvud taget ovanligt med kvinnliga höjdhoppare som är över
1,90. Kajsa Bergqvist är till exempel 1,75 och världsrekordhållerskan utomhus, bulgariskan Stefka Kostadinova, 1,80 (se faktaruta).
– Det är inte enbart en fördel att vara lång som höjdhoppare. Det är fler kilon att bära på och svårare att koordinera kroppen. Höjdhopp handlar mycket om kroppskontroll, säger Blanka. Hon väger 75 kg och det är betydligt mer än föregångarna Kajsa (59 kg) och Kostadinova (60 kg). Att Blanka är så pass mycket större än de flesta i världseliten innebär också en annan fart i ansatsen.
– Jag springer inte så fort men vi jobbar hela tiden på att öka farten för att jag ska kunna hoppa högre. Och högre innebär för Blanka världsrekord. Toppnoteringen innehas av Stefka Kostadinova på 2,09 från 1987 och det är en höjd som Blanka försökt slå många gånger. Sommaren 2007 gjorde hon hela 24
tävlingshopp på 2,10 och var också riktigt nära att lyckas vid några tillfällen. Även inomhus har hon försökt slå världsrekordet som Kajsa Bergqvist har på 2,08. Senast på inne-VM i Valencia i mars 2008.
Blanka är en flitig gäst i Sverige och har tävlat här nästan varje år sedan hon var sjutton. Det har handlat om GE Galan i Globen, tävlingen i Båstad, SamsungGalan i Göteborg, EM 2006 och inte minst DN Galan. Totalt har hon gjort tretton tävlingar på svensk mark.
– Sverige känns som hemma, jag gillar verkligen den svenska publiken! Mitt bästa minne från Sverige är DN Galan 2007 då jag satte mitt personliga rekord, 2,07. Det var en oförglömlig kväll då förhållandena var perfekta vilket hon verkligen utnyttjade.
– Ja, jag försökte på världsrekordhöjden 2,10 då. Jag var inte i mitt livs form men det var bra väder och jag fick det att stämma på 2,07, säger Blanka och ler. Det resultatet placerar henne på delad andraplats på genom-tiderna-bästa-listan. 2,07 är också Stadionrekord och för det fick hon en diamant.
– Jag känner Kajsa Bergqvist ganska bra och har också träffat henne ett par gånger efter att hon avslutat sin elitsatsning. Hon hade en fantastisk karriär och har verkligen gjort det svårt för oss övriga i jakten på inomhusvärldsrekordet!
Första gången Blanka klarade två meter var som 19-åring 2003.
– Det var i Zagreb som ligger 25 mil norr om min hemstad Split. Det var en höjd som jag siktat på väldigt länge och jag kände pressen från omgivningen. När jag sedan gled över 2,00 så var det en speciell känsla. Men jag drabbades av en hel del skadeproblem efter det så det är en period i karriären som jag helst inte vill tänka på. Något som hon däremot väldigt gärna tänker tillbaka på är VM i Osaka 2007.
– Då tog jag mitt första mästerskapsguld som senior och det är mitt bästa minne från karriären så här långt! Jag kände en stor press från omgivningen så mot den bakgrunden var det extra skönt att vinna! säger Blanka.Många höjdhoppare lyssnar på musik mellan hoppen på tävlingarna. Men inte Blanka.
– Nej, jag har inget sånt behov när jag tävlar. Annar lyssnar jag på all möjlig musikoch läser även en hel del böcker.
Av Blankas två tränare är det Bojan Marinovic som reser med henne på de flesta tävlingarna. Pappa Josko Vlasic har också ett gediget kunnande om friidrott och har själv varit tiokampare. 1983 satte han kroatiskt rekord med 7.659 poäng och det står sig fortfarande. Rekordet noterade han i Medelhavsspelen i Casablanca, Marocko, och det är efter den staden som Blanka är döpt. 25 år gammal är hon höjdhoppningens verkliga drottning (även om hon tycker att hon är för ung för att kallas drottning!). Hon har varit med i tre OS men har sannolikt ändå en lång karriär framför sig.
– Så länge jag är motiverad kommer jag att hålla på och det blir åtminstone till OS i London 2012. Men jag kan tänka mig att fortsätta tills jag blir 30 eller 35, vi får se, avslutar Blanka Vlasic.