Varje fall av stressfraktur är ett misslyckande

Svensk friidrott ska bli bättre utbildad på stressfrakturer. Till höst planeras en stor studie där idrottarna ska kartläggas för att läkarna ska få veta mer om när, var och hur stressfrakturer uppkommer. Och hur de ska undvikas.
 
Själva ordet ”stressfraktur” har blivit allt vanligare, både bland motionärer, elitaktiva och i media. Allt oftare läser, ser eller hör vi om idrottsstjärnor som tvingas till uppehåll på grund av en stressfraktur. Men fenomenet beror troligtvis inte på en epidemi av stressfrakturer, utan på att läkarna blivit bättre på att diagnostisera skadan. Det säger Sverker Nilsson, läkare i svenska friidrottslandslaget.

– Tidigare diagnostiserades oftast en stressfraktur som en diffus muskelsmärta eftersom en sådan fraktur inte syns på en vanlig röntgen, det behövs en magnetkamera. Men även om vi har blivit bättre på den typen av skador så vet vi fortfarande inte hur många som drabbas av stressfrakturer och varför. Och varje fall av stressfraktur är ett misslyckande, säger Sverker Nilsson. Stressfrakturer drabbar framförallt dem som tränar på elitnivå, där maxbelastning är ett måste för att nå världseliten.

– Elitidrott är en balansgång och ofta måste den aktive ligga på gränsen till vad som är bra för kroppen. Men man bör också tänka på att inte ha för bråttom när man tränar unga människor. Men vi har kloka tränare i svensk friidrott, säger Sverker Nilsson och nämner framför allt Agne Bergwall med sitt långsiktiga tänkande.

En stressfraktur är en spricka i skelettet orsakad av för hög belastning. Anledningarna till att man drabbas av en stressfraktur kan vara många - för hög träningsbelastning, för hårt underlag med snävt doserade kurvor, bristfällig kosthållning, otillräckliga skor, eller en hormonell obalans. Det kan även finnas ett samband med allt fler inomhushallar och längre säsonger då man springer med spikskor. För den som drabbas av en stressfraktur rekommenderas vila, från ett par månader upp till ett år. Dessutom brukar man medicinera för att stärka upp skelettet. För läkarna är begreppet stressfraktur inget nytt fenomen men inom friidrotten saknas vetenskaplig kunskap om skadetypen.

– Vi har ingen statistik över stressfrakturer inom friidrotten. Allmänt så saknar vi kunskap om hur ofta individuella idrottare drabbas av skador och därför vet vi för lite om orsakerna. Det är egentligen bara fotbollen som har kartlagt varför spelarna drabbas av skador, säger Sverker Nilsson.

Men nu ska stressfrakturer inom friidrotten kartläggas på ett grundligt sätt. Till hösten kommer Sverker Nilsson, förbundets sjukgymnast Jenny Jacobson och Linköpings universitet att sätta igång en årslång undersökning där man sak kartlägga när, var, hur och varför stressfrakturer och andra skador uppkommer inom friidrotten. Just nu håller man på att söka pengar och tillstånd för den vetenskapliga studien som förhoppningsvis kan finansieras av Forskningsrådet, Riksidrottsförbundet och Friidrottsförbundet.

– Det är fruktansvärt viktigt att vi får veta mer om stressfrakturer. Svensk friidrott kommer att tjäna mycket på det, säger Sverker Nilsson.

Jasmin Krohn