Lena, 29 år, och bättre än någonsin.

Lena Berntsson har varit friidrottare i 20 år. Men det är inte förrän i år som resultaten har kommit på allvar. SM-guldet på 100 m var hennes första och i Finnkampen satte hon personligt rekord med 11,66.
– Efter flera jobbiga år har jag nu lyckats vara skadefri. Samtidigt har min träning blivit mer kvalitativ och jag har kunnat köra riktigt tuffa pass, säger Lena.

Att Lena har tränat friidrott så länge säger något om hennes passion för sporten.
– Jag älskar att träna! Det finns inget bättre än att springa riktigt fort. Självklart är det ännu roligare när det går bra, men jag har hela tiden tränat i ett mer långsiktigt perspektiv. Jag är 29 år och börjar bli ”gammal” men jag kommer att hålla på så länge jag tror att jag kan bli bättre.

Lena började träna friidrott i Göteborgs Kvinnliga IK när hon var nio år. I 14–15-års-åldern gick hon över till Ullevi Friidrott och där har hon sedan dess tränat för Anders Palmqvist. En normal vecka kör hon friidrottspass och två tyngdlyftningspass. Både Lena och hennes syster Annika tävlar i tyngdlyftning med stor framgång. Lena är etta i Sverige i sin viktklass och fyra totalt.
– Jag har haft stor nytta av tyngdlyftningen i friidrotten. Jag springer mycket på styrka och har inte riktigt det här graciösa löpsteget som man kan se hos vissa löpare. Det fungerar jättebra att kombinera de två idrotterna så det kommer jag att fortsätta med, säger Lena.

Att det är viktigt att ha tålamod vet Lena som inte var speciellt snabb i tonåren, enligt henne själv.
– Jag vann aldrig några medaljer i unga år. Det var först i 20-årsåldern som snabbheten började infinna sig. Jag vann 200 meter på junior-SM när jag tävlade sista året i K22 och det är en av mina tidigaste framgångar. Till ungdomar som friidrottar vill hon ge rådet att inte stressa och jaga resultat hela tiden.
– Träningen är det allra viktigaste. Tycker du inte att det är kul att träna blir det svårt att nå bra resultat. Sedan måste man vara medveten om att vissa år kanske är mellanår då man inte utvecklas så mycket. Då gäller det att man har en mer långsiktig plan och kan tänka framåt lite.

Tillsammans med tränaren Anders Palmqvist planerar Lena för minst en fyraårsperiod i taget. Målet för det närmaste året är att kvala till innomhus-VM och att vinna SM-guld på 60 meter. Från början sprang Lena mest 100 och 200 meter, men i år har hon på allvar tagit upp häck igen. I somras sänkte hon sitt personliga rekord med en halv sekund till 13,80.
– Det är fantastiskt kul att det gick så bra på häcken och det ger självklart mersmak inför framtiden.

Utöver friidrotten arbetar Lena heltid inom primärvården. Att kunna leva på friidrotten är få förunnat.
– Jag har alltid prioriterat friidrotten på min fritid och det är klart att man då får göra lite uppoffringar. Det blir inte så mycket tid över för andra intressen och ibland kanske min sambo klagar lite, säger hon
och skrattar.

Under de 20 år som Lena varit friidrottare har det hänt mycket inom friidrotten i Sverige. Idag har Sverige många framgångsrika friidrottare och det finns ett relativt stort toppskikt.
– Självklart påverkar det alla som är aktiva idag, framför allt alla ungdomar som har många förebilder att se upp till. Det satsas också på friidrotten på ett annat sätt idag.

När Lena väl slutar är hon övertygad om att hon fortfarande på ett eller annat sätt kommer att vara involverad i friidrotten.
– Det är så roligt så jag kommer säkert inte att kunna hålla mig därifrån. Kanske blir det som tränare.

Men först ska hon pröva sin egen förmåga. Med de resultat hon har gjort i år ser framtiden väldigt spännande ut.

Ann Jängnemyr